• Granska information på nätet

    Vad är sant och vad är falskt på nätet? Lär dig att känna igen tecken på falsk information och hur du hittar pålitlig information. Det är alltid viktigt att granska information på nätet med ett kritiskt öga, i vissa situationer är det extra viktigt. Till exempel vid ett riksdagsval.

  • Vad är en källa?

    Information på nätet kan komma från en tidning, sociala medier, nyhetsbrev eller annonser. En källa är helt enkelt en plats som du får information ifrån. Informationen kan vara i form av text, bild, filmklipp eller till och med ett kvitto från en butik.

    Allt på nätet är inte sant

    Ibland får vi information som inte är sann. Den kan ha varit sann från början men när den blir tagen ur sitt sammanhang stämmer den inte längre. Vi brukar skilja mellan misinformation, som betyder falsk information som någon sprider utan avsikt att lura mottagaren, och desinformation, som innebär att någon medvetet sprider fel information för att luras.

  • Vem ligger bakom?

    Vem är det som har skrivit artikeln eller skapat videon? Är det en pålitlig person? Sök på personens namn via en sökmotor. Är det en trovärdig nyhetskälla eller är det en släkting som har publicerat informationen? Det är viktigt att fundera över hur trovärdig den som publicerade informationen är.

    Är du säker på att personen är den som den påstår sig vara? Det finns många fejkkonton på nätet. Titta gärna på personens profil för att se om den känns äkta. Om det är en offentlig person kan man leta efter en symbol som markerar att kontot är verifierat. Det visas oftast med en blå bock.

    Varför finns informationen?

    Vad var meningen med att dela den här informationen? Vad vill avsändaren? Vill den övertyga läsaren om något eller sprida kunskap?

    Dubbelkolla gärna om informationen är ett betalt samarbete. Det händer att företag betalar personer på sociala medier för att rekommendera deras varor eller produkter. Om inlägget är ett samarbete eller en annons ska det synas tydligt.

    Hur gammal är informationen?

    På webbsidor kan du ofta hitta ett datum längst ned på sidan som visar när innehållet är publicerat och på sociala medier finns ofta ett datum i olika inlägg. Men datumet i inlägget behöver inte betyda att själva innehållet är från just det tillfället.

    Kan du hitta samma information i andra källor?

    Testa att söka på en sökmotor för att se om du hittar samma information publicerad av andra och mer trovärdiga källor. En utmaning med sociala medier är att en nyhet, som inte har en säker källa, snabbt kan få stor spridning om många delar den vidare.

    Tillfällen att vara extra uppmärksam

    Det finns tillfällen när det är särskilt viktigt att granska dina källor och risken för desinformation ökar. Alltså när någon medvetet sprider fel information för att luras. Var extra uppmärksam när det handlar om krig, kriser, epidemier och sjukdomar. Det är även särskilt viktigt inför politiska val.

  • Klicka på det alternativ du tror stämmer

    Rubriken stämmer alltid överens med innehållet i en artikel eller video

    Att ha en lockande rubrik är ett vanligt sätt för att lura dig in på en artikel för att få fler läsare. Det kallas klickbete. Läs alltid hela artikeln eller titta på videon innan du litar på det rubriken säger.

    Bakom artiklar finns vanliga människor, precis som du och jag. Även om de flesta tidningar tar ansvar och granskar fakta till sina egna artiklar ska du alltid ta för vana att dubbelkolla information.

    Sociala medier styr nyhetsflödet så att du bara får se information som liknar innehåll som du gillar och brukar titta på. Du ser alltså inte allt och får inte alltid samma information som andra.

  • Klicka på det alternativ du tror stämmer.